Kris i förlossningsvården

För några månader sedan fick jag på nära håll följa hur svensk
förlossningsvård, från att ha varit världsledande när det gäller låga
dödstal bland både mödrar och barn, övergått till ett helt oacceptabelt
risktagande. En förstföderska, vältränad, helt frisk och 35 år gammal
ringde förlossningen i Malmö och ville komma in och föda sitt barn, Hon
meddelades att det inte fanns någon plats, men att hon skulle ringa om 4
timmar, så kanske…. Den blivande mamman svarade att det inte gick
att vänta, och hon hänvisades då till Lund, som inte heller kunde ta emot.
Nästa alternativ var Helsingborg, en resa på E6 ca 1 timme i full trafik.
Maken fick köra. Hon kom fram, var då öppen 9 cm. När krystvärkarna
började var de så kraftiga och kom så tätt att barnet fick syrebrist och
snabbt måste komma ut
Hon var förlöst 50 minuter efter ankomsten till sjukhuset med salen full
med personal, gynekolog, barnläkare, barnmorska – pappa och patient i
upplösningstillstånd, sugklocka, snitt.’


Det hela slutade lyckligt, omhändertagandet i Helsingborg var
professionellt och fint, men utgången hade kunnat bli katastrofal om det
varit kö på motorvägen, vilket inte tillhör ovanligheterna.
Och frågan infinner sig: Sverige benämns välfärdsstat. Dessutom bor vi i
en landsdel med två sammanslagna Universitetssjukhus. Hur kommer
det sig då att ansvaret för det mest förutsägbara, nämligen att en gravid
mamma kommer att föda, överlämnas till anhöriga eller taxichaufförer?


Förlossningsvården är en indikator på sjukvården i stort. På
intensivvårdsavdelningar, inom den högspecialiserade vården kan man
numera inte bedriva vård full ut pga. att personal, främst
specialistsjuksköterskor, inte längre vill jobba kvar. Regionen är en usel
arbetsgivare.


Under några decennier, med växlande politisk majoritet ges inte den
högspecialiserade vården de förutsättningar som krävs för att allt ska
fungera. I stället för en vård styrd av professionalism har en
detaljstyrande administration tillåtits svälla långt över acceptabla gränser.
När ekonomiskt stöd från staten riktas direkt till förlossningsvården kan
administrationen i Skåne inte redogöra för vart pengarna tagit vägen.
Det är dags för en förändring.

DEN HÖGSPECIALISERADE VÅRDEN MÅSTE FÖRSTATLIGAS OCH ADMINISTRATIONEN GENOMGÅ EN KRAFTIG NEDSKÄRNING.

VI BEHÖVER PERSONAL PÅ GOLVET – INTE PÅ STOLARNA

%d bloggare gillar detta: